Några mil norr om Barcelona ligger Montseny, ett område som jag verkligen gillar och som jag har skrivit om tidigare. I det här vackra området har svenska Kristin och hennes livskamrat José funnit sin dröm: Ett 500 kvadratmeter stort hus som ligger fantastiskt fint till. Min flickvän och jag åkte ut och hälsade på i deras La Villa de la Mariposa förra veckan, en kort visit förvandlades till många timmars samtal på deras veranda medan solen gick ned. Under samtalets gång föreslog jag att Kristin skulle börja skriva här på Utomjordiska Barcelona och det tackade hon genast ja till. Nedan följer Kristins första artikel om det katalanska lantlivet. Blir du nyfiken på deras hus och på det spanska och katalanska lantlivet? Snart återkommer vi med mer, var så säkra!
/Pär
Katalanska små underverk och andrum
När solen bryter fram över dimslöjorna i dalen och höjer sig över bergskammarna, då känner jag ett rus av lycka samtidigt som ett djupt lugn sprider sig inombords. Varje dag jag vaknar ser jag detta underbara scenario med den gröna dalen som breder ut sig framför mig, de blånande bergen och himlen. Varje dag bjuder på sin egen charm. Det är så fullständigt avkopplande att njuta sitt morgonkaffe ute på terrassen medan man släpper blicken fri över utsikten. Solen värmer gott med upp emot 25 grader även nu i slutet av november. Här om dagen gjorde vi en pic-nic i trädgården och låg sedan och solade i gräset. Den 20 november... Fantastiskt! En tupp som gal i fjärran, kyrkklockan som slår, en hund som skäller någonstans nere i byn... Kaffet smakar så extra intensivt och det nybakade brödet doftar så extra underbart...
Livet här i den lilla Katalanska byn Sant Pere de Vilamajor tar en långt bort från det som vi brukar kalla grå vardag. Det är som om det begreppet inte existerar här, även om människorna här också arbetar och har sina liv som rullar på. Vi befinner oss trots allt bara 40 minuter ifrån Barcelona! Här kan man konsten att stanna upp, att se varandra, bry sig om varandra och att skratta! När jag flyttade hit tyckte jag det var så fascinerande att upptäcka att Katalonien är som ett eget land, med ett eget språk (inte en dialekt!) som är det officiella och som all undervisning sker på. Man har en egen kultur och människorna t o m ser annorlunda ut än i t ex Andalusien. De har också en annan mentalitet. Katalanerna är arbetsamma, punktliga och ordningsamma. Naturintresset är utbrett och på helgerna söker sig många upp i bergen för att utöva olika sporter eller bara vandra. Man sopsorterar och skolorna har städdagar när de går ut i sitt närområde och plockar upp skräp. Det var inte riktigt den bilden jag hade av Spanien innan jag kom hit. Det måste jag erkänna.
Vi tar en promenad ner till byn för att handla litet grönsaker på marknaden. Det är lördag förmiddag och ”alla” är där. Man handlar några croissants och en baguette i det lilla bageriet och slår sig ner med en café con letche i solen utanför baren strax intill. Här har man ett utmärkt tillfälle att höra Katalanska talas! Från cafébordet har man en strålande utsikt över de färgrika grönsaksstånden på gatan framför. Grönsakshandlaren och hans bror odlar själva det mesta av det de säljer. När jag ber att få fota litet tar han med stolthet fram ett av de största kruskålshuvuden jag skådat och berättar med ett brett leende att de har ett nästan dubbelt så stort kvar hemma på gården!
Vi småpratar med borgmästaren, hälsar på några av grannarna, byter några ord med snickaren och strosar sedan hemmåt i solskenet. Med avspända ögon och utvilat huvud upptäcker man så många små underverk omkring sig. Färger, former, detaljer... jag har kameran i handen ständigt. Ljuset här är speciellt, varmt och litet drömskt. Tänk, nu i november faller oliverna, mogna och svarta, från de vilda olivträden längs stigen i skogen. Och tittar man upp ser man hur vackert det grågröna lövverket i träden står sig mot den intensivblå himlen! Och fåglarna sjunger precis som på våren!
Byn ligger i direkt anslutning till nationalparken Montseny, med bergstoppar på upp till 1700m, vacker skog med lönn, korkek, pinje och asp. Ja, ett och annat valnötsträd och fikonträd har förvildats och begett sig till skogs. Rosmarinbuskarna växer sig höga, doftar underbart och bär nu massor av ljusblå blommor, vresig timjan doftar intensivt när du trampar på den och svamp finns det gott om. Nu och fram till januari är det säsong för stolt fjällskivling, blodriskor, kantareller och trumpetsvamp. Det är rika marker som bjuder på fantastiska vandrings- och cykel upplevelser. Här finns rundor både för den otränade vardagsmotionären och den mest erfarne bergslöparen som söker en riktig utmaning. I själva byn är kyrkan min speciella favorit, om jag måste välja. Den är från 900-talet och var från början ett slott för en Katalansk kung. Klockan i tornet har en lugn och mjuk ton och på kvällarna är den belyst. Den ger en speciell charm till byn.
Kvällarna ja... de är magiska här! Jag älskar att stå på terrassen, kanske med ett gott glas vin i handen, och se ut över ljusen från byarna i bergen omkring. De riktigt glittrar, med ett varmt och gott sken. Kyrktornet är belyst inifrån med ett varmgult sken som framhäver stenblocken det är byggt av. Vår lilla uggla, som bor i den enorma magnolian, hoar varje kväll efter solnedgången innan hon försvinner ut över skogen på äventyr. Så mycket balsam för själen alla dessa små Katalanska underverk erbjuder!
Kristin Ehrenborg
La Villa de la Mariposa
Read more...
Inlägg
Pär